Häromdagen sa Sophia att hon var uttråkad. Uttråkad?! Herrejösses, så kräsna barnen idag ska vara. Trots att jag föreslog att hon kunde leka med kottar, börja med universitetsansökan, göra sina föräldrars lakan till en spökdräkt eller hjälpa mig att försöka komma på receptet på bostongurka, var hon fortfarande inte nöjd. Märkligt.. Hursomhelst kom Ella till undsättning och tillsammans kom vi på något som vi alla kunde få ut något av. Vi började med varm choklad.
Ella är mästare på att ”go all in” när det kommer till recept, och i denna varma choklad sparades det inte på någonting. Marshmallows, vispad grädde, smält choklad… Helt fantastiskt.
Sedan gick vi in i vardagsrummet och tände brasa…
…och massor av ljus. 
Med varm choklad och popcorn i mängder satte vi oss sedan ner och spelade spel (jo, de visste faktiskt vad sällskapsspel var) i timmar. Satans mysigt! Jag ska nog sno alla Sophias elektronik så vi kan göra detta oftare (eller sno Ella så hon kan göra varm choklad åt mig).
Tagg: popcorn
The Best Thing About Watching a Movie is that it Always Comes Along with an Acceptable Excuse to Eat Tons of Snacks.
Då vi båda har barn som går i skolan och vi fantastiskt nog bara bor fem minuter från varandra, införde jag och Danielle i våras en fin tradition att några gånger i månaden träffas för lite kvalitetstid under dagen. Alltid samma punkter på agendan och alltid i samma ordning: noga rensning av hennes värdfamiljs kyl och skafferi för att kunna komponera någon form av lunch, följt av en film tillsammans med hysteriskt ätande av popcorn. Ytterst bra tradition som vi igår bestämde oss för att återgå till efter ett alldeles för långt sommaruppehåll.
Självklart höll vi oss till agendan. Först en god smörgåslunch och sedan…Sedan åkte den alldeles makalöst fantastiska popcornmaskinen fram! Jag finner inte ord för min kärlek till denna. Med Danielles perfekta mått av smör och salt är dessa utan tvekan de bästa popcornen man kan uppnå. Jag…(Tur att detta inte är en videoblogg då min mun har fler muskler än mina fingrar och jag helt enkelt inte orkar skriva ner hela min föreläsning om denna popcornmaskin. Ni kommer undan för den här gången)
Med popcorn och te i högsta hugg begav vi oss sedan ner till filmrummet i källaren där man kan kolla på film med en bild som täcker en hel vägg. Riktig minibio! Första filmen för hösten fick bli den så underbara Ratatouille. Väldigt lyckad lunch må jag säga. Jo jo, det är allt praktiskt att ha vänner (och, om än ovetandes, vänners värdfamiljer) att utnyttja när man behöver.
And by the End of the Week
Denna söndag hade den bästa kombinationen av egenskaper, skön och avslappnad men dock så händelserik. Efter en seg morgon bestående av frukost på sängen framför datorn, tog jag vid lunchtid tag i mitt liv och fick inviga min nya väska. Jippie!
Jag och min väska begav oss till Ballston och Starbucks där jag skulle träffa en svensk aupair som heter Malin. Hon är faktiskt den första svenska aupair som jag har träffat här i Arlington under mina 4 månader. Svenska aupairer i DC var nästan på väg att bli som en myt för mig, jag har hört talas om dem och dess existens men har faktiskt aldrig sett någon (då de är aupairer via andra organisationer). Tur då att Malin fick bli ett levande exempel, och ett väldigt trevligt sådant! Starbucksfika följt av lite spontanshopping (för inte hade jag fått nog från lördagen inte).
Kom hem för att direkt åka iväg igen. Denna gång till AMC-biografen i Courthouse för att se 22 Jump Street med Molly och Sophia. Jag kan ju inte säga att det var den bästa film jag har sett, men att få sitta i dessa fantastiska biostolar och äta popcorn är bara det värt att betala för (lätt för mig att säga när det faktiskt var Molly som betalade).
Efter bion gick vi till en thairestaurang för middag, där vi kunde se uteserveringarna fulla av (en del fulla) människor som kollade fotboll. Som tur var visade de matchen även inne på vår restaurang. USA is on fire!
Hello People Who do not Live Here
Igår var jag både trött och otroligt rastlös på samma gång, vilket aldrig är en bra kombination. Så kunde jag ju förstås inte ha det hela dagen, så jag hittade en lösning som jag själv är ytterst nöjd med. Jag bjöd in mig själv till Danielle för filmmys och popcorn.
Som av en slump (och lite planering) kom jag dit precis vid lunchtid, och Danielle gjorde wraps med sallad, skinka och röd cheddar. Själv hade jag varit till Starbucks och köpt iste åt oss båda innan jag kom dit (som självinbjuden gäst bör man alltid ta med sig något. Ätbara saker är oftast uppskattat), så det blev en fin liten måltid. Mycket bra!
Sedan var det dags för den makalöst fantastiska popcornmaskinen!
Jag lovar att dessa popcorn är något alldeles speciellt. I bakgrunden smälter Danielle smör som vi toppade popcornen med samt massor av salt. Precis den rätta balansen.
Att Danielle är en otroligt fin vän var ju redan bevisat, men blev också bekräftat när vi skulle välja film. Ni minns kanske att Danielle har en projektor i källaren så att man har hela väggen som tv-skärm? Att på detta sätt få se en Harry Potter-film för första gången på flera månader är en väldig lyx måste jag säga. Harry Potter, popcorn, choklad och filt. Danielle vet sannerligen vägen till mitt hjärta (och denna gästvänlighet trots att jag bjöd in mig själv. She’s a keeper!).
If Everybody Demanded Peace Instead of Another Television Set
Igår gick jag upp extra tidigt för att fixa lunch som tjejerna kunde ta med sig till skolan. Svenska pannkakor har blivit lite av en favorit, men då vi hade bananer som ingen ville äta (för att skalen hade blivit bruna. Obehagligt.) så improviserade jag fram en variation av bananpannkakor istället.
Jag blev glad när jag senare under dagen fick beröm av Ellas kompisar som hade fått smaka pannkakorna. Det känns ju alltid bra när ens egna recept blir lyckade.
Både jag och Joe konstaterade glatt när vi drack morgonkaffe att snön som de sa skulle komma denna dag kanske ändå inte skulle nå oss. Tio minuter senare vräkte snön ner, och då det fortfarande var varmt i marken så blev allt täckt av blötsnö. Trots att man inte kan göra något åt det så blir man ju ändå ganska less. Att då bli bjuden hem till Danielle för filmmys tackar man ju inte nej till.
Hon hade en helt fantastisk popcornmaskin som tillsammans med smör och massor av salt bidrog till de bästa popcornen jag har ätit på länge!
Förutom goda popcorn blev denna filmupplevelse ännu bättre när vi kom ner i källaren och det visade sig att de har en projektor så att filmen visas på nästan en hel vägg! Vi såg på Bridesmaids som jag fortfarande skrattar lika mycket åt efter att ha sett den flera gånger. 
Medan vi såg på filmen hade vi sällskap av en fin hund som låtsades vara sällskaplig men egentligen bara ville åt våra popcorn. Men vad gör det när man får ha en sådan fining bredvid sig att mysa med hela filmen (men några popcorn fick den minsann inte, bara utnyttjad).
När jag kom hem var det lite mer fart och fläkt än vad det hade varit hemma hos Danielle. Tucker var inte lika lugn som popcorntiggaren (nej, det var inte hundens riktiga namn) utan ville leka istället. 
Vad gör man inte?
Sedan ville Ella testa ett recept på omelettmuffins. När någon i familjen ska göra något i köket blir jag alltid kallsvettig och måste hela tiden vara närvarande för att det inte ska se ut som en tornado har dragit fram efter de är ”färdiga”. Men faktum är att Ella klarade av detta experiment utan att stöka till. Hon blev faktiskt förvånad själv när hon var klar och insåg att det var relativt rent och snyggt. Jag blev väldigt stolt (trots att jag glädjedödande tvingade på henne en disktrasa). 
Så här blev hennes omelettmuffins (som inte heter så men jag vet inte det riktiga namnet för dem).
De blev väldigt lyckade, så jag fick bli ännu mer stolt över Ella. Det är kreativitet som detta som tonåringar bör hålla på med! Kanske jag ska överväga att låta henne hjälpa mig med matlagning någon gång? Bör dock kanske inte utsätta henne för det då de som någon gång har försökt att hjälpa mig har blivit avskräckta för resten av livet. Får fundera på saken, men goda omelettmuffinsar blev det iallafall.