People Discuss Politics, Equality, Justice, War… But What About Cookies?

IMG_4284 Jag vet inte om det är en svensk grej eller om det är jag personligen, men för mig ska kakor vara krispiga. Jag menar, om man skulle öppna en burk bondkakor som visade sig vara sega, då rotar man ju genast igenom soporna efter kvittot från affären och beger sig sedan ner till ICA i full fart för att klaga. Eller om man nu bakar själv och kolasnittarna blir alldeles för sega. För att mormor då ska slippa skämmas för sitt barnbarns oduglighet åker man ju då hellre ner till ICA för att köpa en burk med (förhoppningsvis) krispiga kolasnittar och förklarar för mormor att man inte kunde baka själv (försök inte lura mormor att man har bakat de köpta kakorna. Tro mig, de kan sina kakor) för man hade ingen gaffel att räffla kolasnittarna med och man kan ju inte ha oräfflade kolasnittar.

Denna åsikt om kakors krispighet är ju då inte överensstämmande med amerikanernas. Nej, här ska deras ”cookies” inte bara vara sega, utan tillochmed mjuka. Gigantiska, tjocka och mjuka. Jag har ju svårt att klassa det som småkakor alltså. Det blir ju mer som en…platt…muffins…? IMG_4287 Oavsett namnet är ju iallafall smaken oftast som en massage för smaklökarna, så igår bakade jag iallafall mjuka Chocolate Chip Cookies (läs: Chocolate Chip Flat Muffin) på ett särdeles amerikanskt vis efter detta recept. Mjuka och gigantiska och ytterst mumsiga.IMG_4288 Så vackert för ögat så jag kunde tänka mig att rama in några.IMG_4281Så gott med ett glas mjölk eller kopp kaffe. Märkte dock att sådana mjuka kakor (platta muffins) bör man inte doppa i kaffet eller mjölken då de blir för mjuka och faller isär efter sisådär en hundradels sekund. Jojo, det är en konst det här med kakor.

Friends and Food and Farewell

IMG_4259I söndags var det alltså Danielles sista dag i USA. En sådan dag kan ju inte spenderas hursomhelst. Bara det bästa är bra nog, och det kan ju inte bli så mycket bättre än när man kombinerar vänner och mat (och då menar jag inte att man ska äta sina vänner). Sagt och gjort, på morgonen samlades vi med hela det sydafrikanska gänget för att ha frukost på Silver Diner.IMG_4258 Mums!IMG_4257 Jag, Gemma och Jennifer hade pannkaksfest.IMG_4265 Gemma gav Danielle den finaste presenten – en bild på mig, Danielle, Gemma och Jennifer samlade tillsammans för första gången. Så små vi var.IMG_4263 Alldeles mätta på pannkakor och nostalgi var det efter några timmar dags att betala och bege sig vidare. Jag och Jennifer dricksade med mynt. Den servitrisen kommer säkerligen nysa i vår mat nästa gång.IMG_4267 Obligatorisk gruppbild. Ursäkta för den onödiga mängden av ”backlighting”. Attans sol att lysa! Makt åt mörkret!IMG_4269 Alternativet är blixt vilket ger demonögon. Svårt val…IMG_4272 En till restaurang var tvungen att besökas innan Danielle kunde lämna landet: the Cheesecake Factory såklart!IMG_4278 Cheesecake i massor med extra betoning på massor. Jag tror vi alla inte var långt ifrån att spricka av mätthet (tänk vilken oreda det hade blivit).IMG_4274Jag tänkte när jag kom dit att ”Nu ska jag allt prova en smak jag aldrig har haft förut”. Men varför, VARFÖR ska man ändra något som fungerar?! Det fick bli ett säkert men alldeles makalöst fantastiskt delikat kort. Cheesecake med vit choklad, kolasås och macadamianötter. Riktig änglasymfoniorkester i magen och änglapolka på tungan. IMG_4280Nu kunde Danielle känna sig redo för hemfärd. Min fina fina Danielle. All lycka till henne i Sydafrika. Pengasparande till flygbiljett har officiellt börjat.

They Just Come Begging For More

IMG_4247 Idag bakade jag bullar! Varför då kan man ju fråga sig? Eller, nej det frågar man sig inte för man ifrågasätter ALDRIG bullar! Men idag fanns det iallafall en speciell anledning.

Ella har denna helg lite förskottsfirande av sin födelsedag med sina vänner och ska imorgon ha en brunch här hemma. Och då är det ju alldeles självklart att hon vill ha bullar på denna buffé (tror dock att hennes mamma var den som önskade det mest och såg denna brunch som en utmärkt ursäkt att fråga). Jojo, inte dröjde det länge förrän deras abstinens efter mina fantastiska bullar tog helt över deras koncentration och möjlighet till en vanlig livsstil. Då måste man ju ställa upp.IMG_4242 Traditionella kanelsnäckor var ju en självklarhet (ska man introducera ett gäng amerikanska tonåringar till svensk kultur måste man ju ta det från grunden. Men sedan kan jag ju inte låta bli att skoja till det lite och bestämde mig därför för att göra bullar med vaniljfyllning också. Vaniljfyllning gjord på det bästa sättet, nämligen…IMG_4243 ….av Ekströms Vaniljsåsmix! Har man en sådan till hands gör man ta mig tusan inte vaniljkräm från scratch! IMG_4248 Och så här fina blev bullarna. (Ja, det blev förstås fler än två av varje men det ser ju inte lika bra ut på bild)IMG_4249Kommer med största säkerhet göra sig bra på brunchbordet. Kanske ska jag hälla peppar på de första jag serverar så att jag får behålla resten för mig själv?

I Specifically Remember that Your Birthday was Last Year,

IMG_4181 Söndagen började med en långfika med min nya vän, Cecilia, som är aupair i DC sedan några månader tillbaka. En svensk aupair! De existerar! Jag tog henne till ett av de få riktiga caféerna i detta område, nämligen det i Barnes and Noble-bokaffären i Clarendon. Så riktigt och riktigt vet jag väl inte. Jaja, gott fika var det hursomhelst och så var ju Cecilia jättefint sällskap.IMG_4182 Senare på eftermiddagen tog jag metron ner till Eastern Market vid Capitol Hill där jag skulle möta upp resten av familjen för middag på Belga Café med Mollys föräldrar. IMG_4195 Jag kom dit lite tidigare än de andra och passade på att ta seflies inne på toaletten. Sådant tycker jag är skojigt.IMG_4187 Snart anlände resten och vi satte oss till bords.IMG_4186 Ella och bästa vännen Anna var söta och glada. Ella fyller 16 om några veckor, och därför ville Mollys föräldrar passa på att ha en födelsedagsmiddag i förskott medan de ändå var i DC. Inte kan man ha för många födelsedagsfiranden inte.IMG_4189 Restaurangen var belgisk. Belgien ligger ju nära Frankrike tänkte amerikanerna och gjorde då halva menyn fransk. Ja, om jag får möjlighet att beställa musslor finns inte så mycket att klaga på. Goda musslor dessutom! Jag valde de i ört- och tryffelsås. Alltså mums! Sedan som tillbehör fick vi fantastiskt goda pommes frites och hemgjord majonnäs. Alltså majonnäs!IMG_4197Tre nöjda flickor.IMG_4196 Bästa bilden!IMG_4191 Eftersom det var Ellas födelsedagsmiddag fick hon efterrätt med ljus i och sång från oss och personalen (det ena kanske mer uppskattat än det andra)

Trots att jag var ytterst mätt efter musslorna är det ju svårt att inte beställa efterrätt när den lilla menyn kommer in och alla andra beställer (och när det inte är jag som betalar, hehe). En espresso på maten är ju alltid gott tänkte jag, och frågade servitrisen om jag kunde få den serverad med en skopa vaniljglass på sidan (då dessertmenyn bestod av lite väl mäktiga alternativ, typ 5-kilos chokladkakor, belgiska våfflor med en hink grädde osv). Notera att jag bad om EN skopa. Självklart, inga problem sade servitrisen och kom tillbaka med…IMG_4205…en skål med tre skopor glass toppat med bär, vit choklad, en kaka så stor att inte ens hela får plats i bild, samt en skål med varm chokladsås på sidan. Om jag inte hade spenderat mer än 11 månader i detta land hade jag blivit förvånad. Bara att tacka och ta emot. Tro mig, som den glassälskare jag är gick även denna efterrätt ner utan några större problem. Fint avslut på en fin dag.

Next Year I Shall Hide the Dough in my Brother’s Socks Instead

IMG_3802 Idag hade jag och Ella en julgottis-makar-dag (försök säga det snabbt sju gånger), och därför gjorde jag igår en pepparkaksdeg. Ingen Skogaholm (degen, inte limpan även om det allt skulle sitta fint det också) här inte utan man måste ju lära de amerikanska barnen lite traditionell handkraft. Med mina pepparkakskryddor från Santa Maria i högsta hugg gjorde jag en rejäl sats deg från scratch. Först sirap, socker, MASSOR av smör och kryddorna.IMG_3804 Tänk denna sirapsblandning som topping på vaniljglass. Mumsigt mumsigt!  IMG_3808 Sen i med mjölet och blanda blanda blanda och skapa ett fint swirl för att få en riktigt bloggmässig bild. När allt mjöl är i måste man sedan googla i fem minuter för att se om degen ska vara så lös. Och det ska den. Man ställer här bara in smeten i kylen och nästa dag…IMG_3811  …tadaa! Alldeles perfekt konsistens (märkligt…) Och så smaken. HerreLennon så underbart! Konstigt att det alltid slutar med att man inte får så  många färdiga kakor som man trodde från början.

Thanksgiving without Turkey is like Christmas without Gingerbread or Friday with no Two Pizzas,

IMG_3534 Nu förstår jag om ni är alldeles makalöst förskräckligt nyfikna på att höra hur det gick med vår 19-rätters-Thanksgiving-middag. Jo, det var allt nära att tidsschemat sprack och trots att det var en aningens kaos i köket när gästerna (i form av Joes föräldrar och syster med familj) anlände, lät vi oss inte brytas ner och allt blev mot alla odds färdigt i tid. IMG_3538 För att inte gästerna skulle svälta, eller vandra omkring i köket och störa medan de väntade på mat, serverades en välkomstdrink och ostron. Vem kan klaga över det liksom?IMG_3543Jag var sannerligen förväntansfull!10358749_10152816800109318_7275579115573124080_nTillslut skars den vackra (men kanske inte så glada) kalkonen upp…IMG_3540 …och blev startskottet för servering.IMG_3535Fy attans vilken god middag. En sak är klar efter min första traditionella Thanksgiving: jag skulle kunna äta denna ”stuffing” och tranbärschutney som Molly tillagade varje dag i resten av mitt liv.IMG_3547 Makalöst mätta var vi ändå inte så pass belåtna att vi inte kunde få i oss efterrätt, vilket såklart kom i form av paj! Vår Pecanpaj fick sällskap av en Tranbärs- och Äppelpaj som Joes syster Mary hade bakat.IMG_3548Och hon kom även med en pumpa- och chokladcheesecake som fick änglarna i magen att dansa vals. Attans bubblan vad gott allt var! Nu i efterhand kan jag dock säga att det finns en ännu bättre del med denna högtid än själva middagen: rester! Jag är ganska säker på att vi har en bit  av den där tranbärspajen kvar i kylen som ropar på mig precis just nu. Bäst att jag går och kikar efter.

Kanelbullens Dag

IMG_2977 4e Oktober, vilket innebär Kanelbullens Dag! (Jajamensan, här i USA är det allt några timmar kvar). Detta är utan tvekan en av mina favoritdagar på hela året. Jag menar, vad är inte helt fantastiskt med att ha en hel dag i almanackan dedikerad åt ett bakverk?

Efter att ha haft tre svenska aupairer (mig själv inräknad), har ju då min värdfamilj förstått att inga kanelbullar är som svenska kanelbullar. Opassande nog är Molly iväg och campar denna helg (har ni hört på maken. Campa på Kanelbullens Dag!), så jag gjorde det som varenda vettig avsevärt omtänksamma människa skulle gjort i denna situation, nämligen bakade kanelbullar tidigare i veckan så att även Molly skulle få ta del av denna fantastiskhet. Självklart tog jag på mig min mest passande utstyrsel för detta uppdrag, nämligen mitt finaste förkläde med kossor och får på.IMG_2982 Sedan blev det bakning som heter duga! Naturligtvis blev det en sats med traditionella, hederliga kanelsnäckor. Dock tog jag och fördubblade mängden fyllning då ingen, INGEN, ska kunna komma och säga att mina bullar är torra.IMG_2986 För att vara lite rebellisk sådär bakade jag även en sats med vaniljbullar, och det utan vaniljsocker då det är något som de inte har i detta oförstående land. Vaniljbullar (på kanelbullens dag!) utan vaniljsocker (fick bytas ut mot vaniljessens) alltså. Attans tusan så vilt. Blev dock ytterst lyckat (ni förväntade väl er inte något annat?).IMG_2987Efter flera timmars bakande var huset fyllt av underbara bullar vilket samlade familjen till riktigt finfika på torsdagskvällen. Och innan någon förstå-sig-påare menar att det är ju fusk att baka och äta bullar innan Kanelbullens Dag, ska jag bara klargöra en sak. Man FÅR alltid äta bullar. Närsomhelst och hur många som helst. På Kanelbullens Dag MÅSTE man äta bullar. Dock behöver man inte baka själv utan får gärna lämna över slitgörat på någon annan.. Så, då var det klart.

It’s About Time For Some Friday Coziness

IMG_3022 Äntligen fredag!! Då är det ju sannerligen dags för lite fredagsmys, vilken världsdel man än befinner sig i och oavsett om OLW finns tillgängligt. IMG_3017Mitt fredagsmys fick börja med lunch tillsammans med mina Sydafrikanska favoriter samt en söt tysk nykomling.IMG_3013 Vi gick för ovanlighetens skull till the Cheesecake Factory. Man vet att man är i USA när man måste planera hela sin måltid för att orka äta upp allting. Då vi alla var sugna på cheesecake, men visste att det är närapå omöjligt (borde dock anta denna utmaning någon gång) att få i sig en av deras enorma huvudrätter plus en enorm bit cheesecake, fick det bli förrätt-dessert-upplägget. Min förrätt bestod av Chicken and Mushroom Salad Wraps. Mycket gott!IMG_3015 Sedan var det då dags för det viktiga valet av dessert. Efter noga inspekterande av menyn samt kyldisken med alla cheesecakes valde jag…IMG_3014Pecan Turtle Cheesecake som innehöll gottigheter (det är ett ord) som pekannötter, karamell och choklad. Ytterst bra val…av Danielle. Ja, okej, jag får väl erkänna. Som vanligt kunde jag absolut inte bestämma mig så Danielle fick bestämma åt mig. Men det är ju ändå sådant som kallas riktig vänskap. Om ens vänner inte kan bestämma cheesecake åt en, då är de minsann inget att ha.IMG_3023Fantastiskt trevlig lunch och perfekt start på helgen. Härlig fredag på er!

Hey, You Have Got To Try This Cheesecake

IMG_2808 Här i USA har jag upptäckt en fenomen som heter the Cheesecake Factory. En restaurang som är kända för sin hysteriskt stora meny (man tror först att det är en roman man har fått in för underhållning ifall man har dåligt sällskap), lika stora portioner (när man ber om att få med sig resten hem får man in en flyttkartong) och såklart; deras fantastiska cheesecakes. Ett sådant ställe kan man ju inte gå miste om när man för första gången är i USA, så jag och Emma gick dit för storfika här i veckan.IMG_2809 Emma beställde in deras Red Velvet Cheesecake som hade vit choklad på sig. Mums!IMG_2812Och jag valde en White Chocolate Caramel Macadamia Nut Cheesecake. Bara en enda skapelse av fantastiska saker! Med nästan 40 olika cheesecakes på menyn (bara i USA…) kan jag lova att alla kan hitta något de gillar. Om man visar sig tycka om alla sorter, räkna då med minst en timmes velande.