I Guess I’m Learning, So My Smile Still Stays On

Så jag har alltså inte bloggat på ett tag. Inte varit inne på bloggen överhuvudtaget faktiskt (inte ens för att läsa igenom gamla inlägg och beundra mig själv för min fantastiska förmåga av underhållning och berättarteknik). Anledning? För att låta sådär extra mystisk och intressant (har hört att många finner det attraktivt) kan jag säga att jag var tvungen att ta hand om lite saker i mitt liv och då jag inte riktigt var säker på vad jag gjorde eller var dessa omställningar skulle leda mig kändes det inte helt genomtänkt att dela med sig om detta till resten av världen (japp, 7 miljarder besökare har jag på min blogg. Nästan)

För att göra en lång historia kort (tro mig, den är låååååång), kan jag berätta att jag av många och komplicerade anledningar valde att flytta ut ur min världfamilj drygt en vecka innan det var planerat (dvs. då min resemånad börjar). Svårt beslut med en del konsekvenser, men samtidigt ett av mina bästa beslut under detta år, speciellt för mitt välmående.

Så för att ni inte ska känna er alltför överblivna och förglömda, ska jag ge er en liten uppdatering vad jag har haft för mig den senaste tiden som arbetslös och pliktfri strövare i USA.IMG_4344 - kopia– Jag började med att klippa mig, för det har jag sett att de gör i filmer när de är på flykt. Nej, jag skojar bara. Alltså om flykten. Jag lämnade faktiskt min värdfamilj helt legalt (notering för alla eventuella läsare från US authorities). Men klippte mig gjorde jag iallafall. Ett sista besök hos min favorit, Jade, på Bubbles. Jag ska ta mig tusan ta med mig henne till Sverige!

– Samma dag flyttade jag in hos min Area Director, Mara, och hennes familj där min finaste Gemma är aupair. Åh vad fint de tog hand om mig.

IMG_4347 – Danielle stöttade mig från Sydafrika både genom långa Skypesamtal och genom att skicka bilder på elefantfontäner. Hon känner mig allt.

– Under min vistelse tog Gemma och hennes svärmor med mig på massor av roliga saker. Katolska bibeldiskussioner på en militärbas till exempel. Japp…

– Fick i allmänhet göra massor av saker kopplade till den amerikanska militären, då Maras man är högt uppsatt militär och Gemma ska GIFTA SIG (också en lång historia, men hon är ta mig tusan FÖRLOVAD! Hon har EN RING PÅ SITT FINGER!) med en amerikan som är från en familj där varenda en är i militären och han själv är mitt i militärträning för tillfället. Jag började tillslut drömma om amerikanska flaggan och flygvapnet och honnör.

IMG_4360– Vi förberedde för Alla Hjärtans Dag med Gemmas värdbarn. Dekorering av kakor var det roligaste och godaste.IMG_4362– Efter några dagar lämnade jag militär-resorten och flyttade in hos mina favoritamerikaner, Kathleen med familj. Det som har blivit min extrafamilj under detta år och att komma till detta hus var nästan som att komma hem. En välbehövlig känsla.

– Dagarna här har till stor del bestått  av sena mornar, Toms underverk i köket a´la brunchbufféer och goda middagar, samt en enormt hög mysfaktor i allmänhet. Bättre än hotell.

Och nu är det bara en enda dag kvar tills min resemånad börjar. Nya som gamla områden ska bli invaderade innan jag säger adjö till detta land för den här gången. They all better prepare.

People Discuss Politics, Equality, Justice, War… But What About Cookies?

IMG_4284 Jag vet inte om det är en svensk grej eller om det är jag personligen, men för mig ska kakor vara krispiga. Jag menar, om man skulle öppna en burk bondkakor som visade sig vara sega, då rotar man ju genast igenom soporna efter kvittot från affären och beger sig sedan ner till ICA i full fart för att klaga. Eller om man nu bakar själv och kolasnittarna blir alldeles för sega. För att mormor då ska slippa skämmas för sitt barnbarns oduglighet åker man ju då hellre ner till ICA för att köpa en burk med (förhoppningsvis) krispiga kolasnittar och förklarar för mormor att man inte kunde baka själv (försök inte lura mormor att man har bakat de köpta kakorna. Tro mig, de kan sina kakor) för man hade ingen gaffel att räffla kolasnittarna med och man kan ju inte ha oräfflade kolasnittar.

Denna åsikt om kakors krispighet är ju då inte överensstämmande med amerikanernas. Nej, här ska deras ”cookies” inte bara vara sega, utan tillochmed mjuka. Gigantiska, tjocka och mjuka. Jag har ju svårt att klassa det som småkakor alltså. Det blir ju mer som en…platt…muffins…? IMG_4287 Oavsett namnet är ju iallafall smaken oftast som en massage för smaklökarna, så igår bakade jag iallafall mjuka Chocolate Chip Cookies (läs: Chocolate Chip Flat Muffin) på ett särdeles amerikanskt vis efter detta recept. Mjuka och gigantiska och ytterst mumsiga.IMG_4288 Så vackert för ögat så jag kunde tänka mig att rama in några.IMG_4281Så gott med ett glas mjölk eller kopp kaffe. Märkte dock att sådana mjuka kakor (platta muffins) bör man inte doppa i kaffet eller mjölken då de blir för mjuka och faller isär efter sisådär en hundradels sekund. Jojo, det är en konst det här med kakor.

Next Year I Shall Hide the Dough in my Brother’s Socks Instead

IMG_3802 Idag hade jag och Ella en julgottis-makar-dag (försök säga det snabbt sju gånger), och därför gjorde jag igår en pepparkaksdeg. Ingen Skogaholm (degen, inte limpan även om det allt skulle sitta fint det också) här inte utan man måste ju lära de amerikanska barnen lite traditionell handkraft. Med mina pepparkakskryddor från Santa Maria i högsta hugg gjorde jag en rejäl sats deg från scratch. Först sirap, socker, MASSOR av smör och kryddorna.IMG_3804 Tänk denna sirapsblandning som topping på vaniljglass. Mumsigt mumsigt!  IMG_3808 Sen i med mjölet och blanda blanda blanda och skapa ett fint swirl för att få en riktigt bloggmässig bild. När allt mjöl är i måste man sedan googla i fem minuter för att se om degen ska vara så lös. Och det ska den. Man ställer här bara in smeten i kylen och nästa dag…IMG_3811  …tadaa! Alldeles perfekt konsistens (märkligt…) Och så smaken. HerreLennon så underbart! Konstigt att det alltid slutar med att man inte får så  många färdiga kakor som man trodde från början.

10 Saker Som Gör Mig Glad Just Nu

IMG_2860 1. Små söta kattungar som är döpta efter Nalle Puh-karaktärer.

2. Att tjejerna har börjat skolan igen vilket innebär att vi äntligen har gått tillbaka till rutiner (underligt att de inte är lika glada som jag)

3. Att Molly, trots Joes protester, har köpt parfymerat sköljmedel. Nu också luktar kläderna rent.

IMG_2864 IMG_28514. Bakning som hjälp mot stress. Denna vecka blev det både chokladkakor och bananblåbärsmuffins.

5. 25 grader i September. Bra för mig som har en kroppstemperatur på ungefär samma siffra.

6. Att jag har fyra gosedjurselefanter i mitt rum. 

7. När resor för hösten blir bokade. Jippie!

8. Ett paket innehållandes bok och choklad från gulligaste Mormor. 

9. När jag lyckas få högsta betyg på mitt första universitetsprov.

10. Espressoshots (Speciellt då amerikanskt kaffe generellt är alldeles för svagt. Hur i allsin dar håller de sig vakna?)

IMG_2841

Go Back to New York (del 1)

IMG_2252Åter igen hemma i DC efter några väl spenderade dagar i New York City. I måndags satte jag och Ella oss på tåget för att drygt tre timmar senare kliva av på Penn Station. Denna tågresa blev allt lite nostalgisk för min del då sist jag åkte tåg i USA var när jag åkte från AuPair-akademin i New York ner till DC för att flytta in hos min värdfamilj. Väldigt konstigt att tänka på det nu.IMG_2267Vi bodde på Archer Hotel som låg på West 35th Street precis vid 5th Avenue. Från vårt hotellrum (och från våra sängar!) hade vi utsikt över Empire State Building. Helt okej.IMG_2260Hotellet var jättefint och hade superbra service. Sen var det allt lite underligt, men på ett ganska charmant sätt. Låt mig ta ett exempel. Några minuter efter vi hade kommit upp till vårt rum knackade en anställd på och frågade om vi behövde någonting och gav oss en liten påse kakor och ett fint meddelande. Kan också tillägga att vi varje dag fick liknande godsaker (som mini-mini-cupcakes till exempel) med fina meddelanden. Underligt men uppskattat.IMG_2259När vi hade gjort oss hemmastadda (ett ord som ser ytterst underligt ut nedskrivet) gick vi ner till hotellets restaurang för att möta Molly, som hade åkte före oss samma morgon, för lunch. Till efterrätt fick vi in en ytterst vacker skapelse som bäst kan beskrivas som chokladmousse med tiotusen tillbehör. Både jag och Ella fick en sådan väldig lust att bara slå sönder den, ungefär som när man var liten och ens vänner byggde ett jättehögt torn av klossar och allt man ville i livet var att få riva det. Vi nöjde oss med att bryta av bågen i choklad.IMG_2262Hotellet hade såklart en rooftop bar och efter lunch åkte vi upp dit för att se på utsikten. Blir svårt att få en tydligare utsikt av Empire State Building (dock möjligt om man plöjer ner några hus. Ett förslag jag kanske bör hålla för mig själv)IMG_2265Dock utgör ju dessa hus också en fin utsikt.IMG_2274Då Joe också var i New York över dagen för jobb, mötte vi upp honom några timmar senare. Efter god middag gick vi alla till Bryant Park som denna kväll användes som en utomhusbiograf och därför var full med människor.IMG_2311Det kändes allt som att Empire State Building förföljde oss denna dag, vilket jag antar är en sådan sak i livet som man får leva med helt enkelt. Det kunde ju ha varit värre.

You Mean the Chocolate Chip Cookie Recipe?

IMG_2193Igår upptäckte jag till min fasa att i vår fruktskål låg det en grupp övergivna övermogna bananer som ingen har velat äta sedan de första små bruna fläckarna började synas på det solgula skalet. Jag insåg mitt ansvar att se till att dessa bananer får göra någon nytta i livet, och tog därför och bakade banana chocolate chip cookies.IMG_2196Dessa blir mycket fluffigare än vanliga chocolate chip cookies och får en mjuk snarare än krispig konsistens. IMG_2188De blev iallafall väldigt omtyckta av familjen då alla 30 kakor tog slut på en dag! Nästan så att det är en mer beundransvärd insats än själva bakningen.

A Dream You Dream Together Is Reality

Min värdmamma Molly är besatt av Sverige…och kokböcker. Kombinerat finns det en hel del svenska kokböcker i bokhyllorna här i huset. IMG_2134Bland annat denna legend! Då familjen nu har fått smak för mina svenska småkakor, bestämde jag mig häromdagen för att tillverka en riktig klassiker i denna kategori.IMG_2136Drömmar! (Halva nöjet med att baka dessa är att det låter så fint att säga att man tillverkar drömmar)IMG_2137Måste säga att resultatet blev över förväntan. Söta och goda och faktiskt ett av de enklaste recepten någonsin. Dock med tanke på dessa kakors konsistens och fluffighet kan man ju alltid få den okunnige att tro att det är ytterst komplicerat och därmed få lite extra beröm, vilket man ju såklart tar vara på.

The Little Frogs are Funny to See

Glad Midsommar! Detta är en av mina absoluta favorithögtider, vilket jag tror har att göra med att det är en av de högtider vi firar mest i Sverige. Många många fina minnen har jag från midsommar, och då är det ju lite melankoliskt att inte kunna fira den som man brukar. Tur då att det finns människor här i USA som tar tag i saken och ser till att det blir ett riktigt firande iallafall.

Efter all matlagning och dagar av förberedelser, tog jag med mig de tre sydafrikanerna Danielle, Gemma och Gina samt min franska vän Mailys och åkte till Carderock Park precis utanför DC där ett riktigt midsommarfirande skulle ta plats.IMG_1807 Detta stora arrangemang anordnades av ett antal olika Skandinaviska organisationer här i DC, och när vi anlände var det redan massor av folk där (totalt kom det nästan 150 stycken!).IMG_1802Vi fick ett jättefint välkomnande, och jag började genast prata med en hel bunt av människor (mestadels gamla då jag har en tendens att dras till pensionärer) som tyckte det var jättekul att jag var från Sverige och att jag jobbade som AuPair. De tyckte precis som jag att detta var ett idealiskt tillfälle att visa upp svensk kultur för mina vänner. Så självklart satte de oss genast på att klä midsommarstången.IMG_1800IMG_1803Sedan var det dags för lekar, som Danielle genast gav sig in i. Hon och Joanna (en svensk aupair som vi mötte upp när vi kom dit) gick ”plankgång”.IMG_1804 IMG_1805 Sedan kastade Danielle och Mailys ägg.IMG_1806 Och Mailys fick ägg på sina shorts.IMG_1809 Efter lekarna sprang en man fram och snodde midsommarstången!!IMG_1810 Nej jag skojar bara. Det var ju såklart dags att resa den.IMG_1811 Å hej och hå!IMG_1812 Denna lilla midsommarstång var ju lite lättare att resa än de jättestora vi har i Dalarna. Här slapp man minsann ”kom igen nu gubbar”-tjatet.IMG_1813 10435343_10152155781690334_1488330281_o Sen kom det bästa, nämligen dansen runt stången. Jag har aldrig sett mina vänner så förvirrade. Texterna på dessa låtar är ju ytterst märkliga även för oss som kan svenska, så jag kan ju bara tänka mig hur obegripligt det måste vara om man inte har en aning om vad vi sjunger. Jag försökte ändå förklara vad sångerna handlade om. Av någon konstig anledning såg mina vänner bara mer förvirrade ut när jag berättade om ”the crow that steals the priest’s car and drives off the road” och hur de skulle ”imitate a crybaby” (grin-olle).IMG_1814 Sedan efter dansen var det dags för det alla hade väntat på: mat! IMG_1819 Mitt bekräftelsebehov sken upp när mina rätter gick åt som smör i solsken. Dock fanns det massor av annat gott också. Dessertbordet var bäst med bl.a. rabarberpaj, ris á la malta och rulltårta.IMG_1822Såklart fanns mina kakor där också, och vi hittade en som hade ett hjärta i sig. Fint.IMG_1821Jättetrevlig middag med massor av skratt och gemenskap. 10476359_10152155782330334_735255703_oTänk att jag fick ett sådant fantastiskt fint midsommarfirande trots att jag är så långt hemifrån. Jag blev ändå nästan mest glad åt att mina vänner också hade jätteroligt, trots att dansen nog var det märkligaste de har varit med om på länge.

Basically Their Cuisine is Really Intelligent, Elegant, Stylish. But don’t Try to Keep Up With the Swedish in Drinking BecauseThey are Hardcore.

Precis som i Sverige bestod maten på midsommarfirandet i söndags av en jättebuffé med massor av somrigt gott. Logistiken kring denna var då att alla gäster skulle bidra genom ett stort knytkalas, en plan jag blev väldigt glad åt.

Självklart kunde jag inte ge någon annan detta ytterst viktiga uppdrag (och det kanske är lite fel att kräva att mina sydafrikanska vänner ska veta vad som serveras under svensk midsommar) vilket resulterade i att jag stod för fem personers bidrag till denna buffé. Jag menar ju också att när man bjuder på mat får det aldrig vara för lite, och då jag inte hade någon aning om antalet människor på midsommarfirandet skulle vara 20 eller 200, fick det bli mycket av allt. Matprojekt när det är som bäst!

Bidraget till dessertbordet började med storbak i lördags av två sorters småkakor (våga nu inte nämna sju sorters kakor-principen! Två sorter räcker gott och väl)IMG_1777 Första degen blev till kolakakor.IMG_1781En sort som hör till mina absoluta favoriter. Krispiga när man biter och sedan sega i munnen. Mums mums!IMG_1785 Och den andra var i form av en mördeg som blev till små söta syltkakor.IMG_1786 Som de sockergrisar de är, fick Molly, Ella och Sophia bli testpersoner. Att jag fick gömma kakorna så fort som möjligt i rädsla av att de skulle äta allihop tar jag som ett godkännande.

Med kakorna packade och klara, fick söndagsförmiddagen spenderas till matlagning där stackars Danielle fick vara min assistent (som man kan sätta på tråkiga saker a la skala potatis). Självfallet var köttbullar (med gräslök och dill) en av huvudrätterna.IMG_1796 Till detta gjorde jag en potatissallad med potatis (jaha?!), kapris, rödlök, äpple, gräslök, dill och dressing. Låter kanske mer som en fransk version, därav gräslöken.IMG_1799 Och sist men inte minst tillverkade jag en gubbröra med sill istället för ansjovis. Åh så gott det var och också den rätt som hade tydligast eftersmak av hemlängtan. Med alla rätter klara var det bara ner med allt i en picknickkorg och toppa med ett paket knäckebröd. Redo för midsommarbuffé!

A Slave to the IKEA Nesting Instinct

Precis som förra helgen har även dessa dagar haft ett riktigt Sverigetema. Idag har jag nämligen firat äkta svensk midsommar (om man bortser från det faktum att det inte tog plats i Sverige) i en park i närheten. Eventet organiserades av ett gäng skandinaviska organisationer. Varför de hade firandet den här helgen och inte nästa vet jag inte, men attans tusan vad roligt (och samtidigt väldigt märkligt) det var att få fira denna högtid precis som jag gör hemma fast i USA’s huvudstad. Kontrasterna kan ibland ställa till det lite i huvudet.

Återkommer med mer detaljer från idag, men då jag förstås tog detta firande på yttersta allvar, inte minst då jag bjöd med mig vänner från Sydafrika samt Frankrike och tyckte att deras första midsommarfirande borde vara något alldeles spektakulärt, började förberedelserna redan tidigt i veckan. För denna högtid behöver man ju en del äkta svenska livsmedel (hate to break it to you Amerika, men ni har inte alltid det man behöver) och var åker man då om inte till IKEA.

Under hela resan till IKEA förklarade jag för Danielle (som var så snäll och följde med) att vi tyvärr skulle vara tvungna att köpa all mat IKEAs egna märke, vilket är helt okej men inte alltid lika bra som vissa saker man bara kan hitta i Sverige (jag vet inte hur många gånger min värdfamilj fick höra detta under veckan). Tji fick jag dock! IMG_1768 Först hittade vi massvis av Singoallakakor! Mina favoriter!IMG_1769 Sedan rullar av Marabou Mjölkchoklad!IMG_1770 Och tillochmed…trumvirvel…Kalles Kaviar!IMG_1771 Man kan ju säga att jag var en aningens i extas och försökte förklara för stackars Danielle hur fantastiskt detta faktiskt var. Av någon konstig anledning verkade hon inte riktigt förstå storheten i dessa upptäckter (dvs tills hon smakade chokladen)IMG_1774 Som tack för att hon stod ut med mig och inte försökte dölja vår vänskap för offentligheten på grund av skam, bjöd jag henne på en kanelbulle innan vi åkte hem. Som ni förstår var allt förlåtet efter denna. Vem sa att man inte kan köpa (mata?) vänskap? IMG_1776Har nog aldrig varit såhär nöjd efter en tur till IKEA. Bra jobbat Ingvar! Jag hade inte kunnat få en bättre början på mina storslagna förberedelser.