En alldeles särdeles glader tredje advent! Denna morgon skojade jag till det lite och drack kaffe från Starbucks till morgonfikat. Jo, inte är jag rädd för lite mångkultur inte. Sen behöver ju en Chestnut Praline Latte aldrig ursäktas. 
Min Dalahästljusstake tändes såklart också och fick sällskap av ett nyinköpt doftljus som doftade vanilj (jo, här händer det grejer minsann). Den bra typen av vanilj som påminner av hembakat, inte den typen som påminner om en parfym som fjortonåringar köper. Extrem skillnad!
Som fikaunderhållning bjöds det på lite Sunes Jul. Det var en julkalender av kvalitet det.
Ingen advent utan saffran, så det så! Mina saffransbullar var ju så makalöst goda så de försvann i ett nafs, men då jag varken hade tid eller lust att baka nya till idag fick det bli något annat lite mindre omständigt. Det enklaste skulle ju vara att äta saffranet som det är ur påsen, men det räcker ju inte så länge. Nej, det fick bli en saffranskaka med vit choklad!
Lika god som den doftar och är vacker. Bra uppladdning inför allt som skulle hända denna dag (ingen vilosöndag här inte ska ni veta),
Tagg: candles
It’s Very Swedish
Min lördag var sannerligen slitsam, men riktigt rolig. (Bäst hade det ju varit om jag hade sluppit den slitsamma delen, men en ska väl göra lite nytta också) Det var ju då dags för SWEAs svenska julmarknad på House of Sweden i Georgetown, och av någon ytterst oförklarlig och dum anledning hade jag erbjudit mig att hjälpa till. Klockan åtta på morgonen infann jag mig alltså tillsammans med Viveca (som förutom att vara en av ledarna för detta event också är med i mitt Luciatåg. Flitig kvinna!) på svenska ambassaden. Jag vet att jag har sagt det förut, men den har ta mig tusan det bästa läget av alla ambassader i DC. 
För att få ännu mer sympati för min slitsamma prestation denna dag, vill jag bara förtydliga att jag från början bara hade erbjudit mig att hjälpa till med bokbordet. För att göra en lång historia kort (vilket jag tror de flesta uppskattar) fick jag i slutändan hjälpa till vid ALLA bord med alltifrån bärande, dekorerande, prismärkning och kontrollering av varor till uppläggning av småkakor. Ja, min makalösa mångsidighet och talang för det mesta syns väl för tydligt för mitt eget bästa. 
Klockan 11 öppnades dörrarna och in strömmade människor. Jojomen, det var faktiskt massvis med folk som trängdes och slogs för att inhandla svenskt hantverk à la Kosta Boda. Sådant som är alldeles för Norrmalm för oss IKEA-trogna men som amerikaner finner ytterst exotiskt och som man kan lura i att gravlax inte är tillåtet att serveras på något annat än denna typ av fat från Sagaform för 400 kronor. Okej, måste medge att det var många fina saker. Dock skulle inte jag betala 10 dollar för en liten ulltomte som ser ut exakt som de man gjorde på julpysslet i skolan.
Som tur var hade de glögg som man kunde lugna nerverna med. Mums mums!
Svenska Skolan hade ett jättefestligt bord med lite nyttig information.
Nog för att det var mycket folk som slogs om ljusstakar, men en trappa ner sprang folk omkring som galningar. Varför då? För att det var där man kunde köpa mat.
Hungriga amerikaner ska man allt akta sig för. Speciellt när de hamnar i närheten av prinsesstårta. 
Jag hade ju önskat mig rödbetssallad och kurbits. Ingen rödbetssallad i syne (istället serverades köttbullarna med potatissallad. Får väl duga) men kurbits hittade jag allt! 
När klockan blev sen eftermiddag var det dags för det som jag hade sett framemot hela dagen, Luciapremiär!
Krans-selfie!
Så tågade vi in.
Där är jag!
Åh så roligt det var! Ingen trillade, pruttade (vad vi vet) eller svimmade och vi gjorde inga uppenbara misstag i sången. Mer lyckat än de flesta luciatåg alltså. Inte ett öga torrt. Jag och Viveca var också nära till tårar när vi efteråt märkte att alltför många inblandade hade övergett städningen av marknaden. Så ja, mycket senare på kvällen än vad vi hade räknat med lassade vi in den sista lådan i SWEAs förråd, och belönade då oss själva på the Cheesecake Factory. Inte helt dålig avslutning på en sådan intensiv, om än väldigt rolig, dag det inte.
And Our Second Candle Was Lit
Gladaste andra advent! Idag blev två guldiga kottar tända i min lilla adventshörna som dagen till ära hade fått tillskott av en fin ängel och min One Direction-kalender (det är ju allmänt känt att änglar och One Direction gör allt bättre).
Varför ha en adventshörna när man kan ha två (jo, jag har visst fått en aningens amerikanskt tänkande vid det här laget)?. Tack vare min fantastiska Familj fick jag idag även tända min fina fina adventsljusstake med dalahästar och riktig äkta vitmossa, självklart placerad framför min Body Shop-kalender. Att ta fram vitmossan som fortfarande är fuktig och avger doften som man inte har känt sedan ens sista morgonpromenad i skogen innan det bar av över Atlanten. Mycket underlig känsla.
Efter denna fina morgon spenderades eftermiddagen hemma hos min Area Director, Mara. Som sista aupairmöte för året anordnade hon en liten julfest hemma hos henne. Inte en jättestor skara men det gjorde ju bara det hela mycket mysigare. 
Vi hade en julklappslek där man fick sno paket från varandra. En lek precis i min smak (speciellt då jag bara stal och inte blev stulen från)
Lekar, mat, dryck och roliga samtal. Det behöver inte vara så mycket krångligare än så. Jag, Danielle och Gemma hade sedan lite efterfest med julvideos innehållandes bland annat Justin Timberlake. Riktigt fin andra advent.
And Our First Candle Was Lit
Glad första advent! Nu kan nedräkningen för jul börja på riktigt. Det är den här tiden före själva juldagarna som jag tycker är det bästa med hela julen. Så mysigt. Dock ska ni veta att jag fick jobba hårt för adventsfirandet i år då man i detta oförstående land inte ens uppmärksammar advent. De må ha en del makt amerikanarna, men de ska ha klart för sig att ingen, INGEN, ska ta ifrån mig mitt adventsmys! You do not mess with my advent coziness damn it! Nej, igår hjälpte Ella mig att stressdekorera då Thanksgiving nu är officiellt över, och i morse öppnade jag min ask med Nyåkers Pepparkakor och hade riktigt adventsfika. Aldrig förut har pepparkakor smakat så bra. Helt makalöst perfekt. Nästan som att jag skulle bakat dem själv.
De hävdar att allt finns i USA, men en traditionell adventsljusstake kan de minsann inte erbjuda. Dock är jag väldigt nöjd med min improviserade lilla installation som jag satte ihop igår kväll. Traditioner är ju till för att brytas säger de, och vad är då ett bättre sätt att göra det på än med fyra guldiga ljus formade som kottar? Lite skype med Mamma samt luciaträning på det, då blev det riktigt fin första advent.
Put a lot of Marshmallows in Your Hot Chocolate and Never Buy a Coffee Table You can’t Put Your Feet on
Häromdagen sa Sophia att hon var uttråkad. Uttråkad?! Herrejösses, så kräsna barnen idag ska vara. Trots att jag föreslog att hon kunde leka med kottar, börja med universitetsansökan, göra sina föräldrars lakan till en spökdräkt eller hjälpa mig att försöka komma på receptet på bostongurka, var hon fortfarande inte nöjd. Märkligt.. Hursomhelst kom Ella till undsättning och tillsammans kom vi på något som vi alla kunde få ut något av. Vi började med varm choklad.
Ella är mästare på att ”go all in” när det kommer till recept, och i denna varma choklad sparades det inte på någonting. Marshmallows, vispad grädde, smält choklad… Helt fantastiskt.
Sedan gick vi in i vardagsrummet och tände brasa…
…och massor av ljus. 
Med varm choklad och popcorn i mängder satte vi oss sedan ner och spelade spel (jo, de visste faktiskt vad sällskapsspel var) i timmar. Satans mysigt! Jag ska nog sno alla Sophias elektronik så vi kan göra detta oftare (eller sno Ella så hon kan göra varm choklad åt mig).