Idag snöade det för första gången denna vinter (jo, när man är från Dalarna räknar man minsann slutet av November som vinter). Jippie! Faktum är att det mest var snöblandat regn. Om jag hade varit väderexpert hade jag sagt att det nog var 80 procent regn och 20 procent snö. Men de där 20 procenten räknas ta mig tusan också. Fram med kälkar och snöslungor!
Imorgon är det också Thanksgiving, en högtid där man äter mat. Inga presenter, inga tv-tider. Bara mat. Därför bestod dagen idag mest av handling. Vi åkte till Whole Foods, och av en händelse verkade halva Arlington också ha behov av sista-minuten-handling. Kära nån, är det ingen som har någon form av framförhållning?! Själv har jag ju det, och då hela dagen imorgon kommer bestå till matlagning och köket med största sannolikhet kommer vara ett enda kaos, har jag nu spenderat hela kvällen till mitt ansvarsområde på menyn: Bröd.
Nej men åh så vackra de blev, och som vår allas Mannerström skulle sagt ”och goda är de också, det kan jag försäkra. Det är ju jag som har gjort receptet”. För säkerhets skull fick Ella (som var den enda som var vaken när brödet var klart) vara provsmakare och hon gav dem högsta betyg (hon vågar väl inget annat). En sak avbockad på menyn inför imorgon. Kvar är nu bara en jättekalkon som ska fyllas och ösas. potatismos, sötpotatis med marshmallows (!), fruktsallad med marshmallows (!), tranbärssås, annan sås, sallad, rostade grönsaker, ugnsomelett, äppelchutney, pecan- och chokladpaj, pumpapaj och en till dessertpaj, Fantastiskt bra omdöme från min sida att inte göra brödet imorgon. Dock måste jag säga att trots det kommande kaoset, ser det allt ut att bli en måltid att se framemot.
Tagg: bread
Should I Feel Uncomfortable Making a Dish that I Can’t Even Pronounce?
Idag regnade det hela hela dagen. En sådan där riktigt mörk höstdag när man helst bara vill ha filmmaraton och hasa sig fram i mjukiskläder. Eller så kan man också laga mat och sedan äta den, vilket är det som jag och Molly gjorde och med varandras assistans tog vi olika skift i köket.
Först till lunch gjorde Molly en alldeles ljuvlig soppa på butternut squash (vad nu i all världen det heter på svenska? Det är iallafall en sådan där pumpa som ser ut som ett gult gigantiskt päron alternativt en barbapappa-figur med en rolig hatt på sig). Fy attans vad mumsigt det var och blev ännu bättre serverat med en bit baguette med getost.
Sedan till middag blev det långkok för min del då jag fick hela det stora ytterst viktiga uppdraget att tillaga min alldeles första äkta Boeuf Bourguignon (försök stava det på första försöket)! Ett ytterst stort steg i min matlagningsutveckling och jag var så orolig för att misslyckas (för man vet ju aldrig om en misslyckad boeuf bourguignon kan leda till såväl krig som finanskris och skilsmässor. Så mycket ansvar på mina axlar) så Molly fick ha ett uppmuntrande terapisamtal med mig innan jag satte igång.
Tror att det samtalet måste gjort susen då grytan blev över mina vildaste förväntningar. Mycket rödvin, smör och tid. Ja, då kan det ju inte bli fel. Med en bit bröd och en bit gorgonzola blev det en mycket bra och värmande middag en sådan här ruggig dag.
Vissa Tar med sig Blommor när De är Bjudna på Middag
Jag utgår dock nästan alltid från att alla uppskattar något ätbart. Därför fick italienskt lantbröd och en bit fantastiskt krämig brie följa med när jag i fredags spenderade kvällen hos de grannar som har blivit min extrafamilj här i USA, Kathleen och Tom med familj. Att man så långt hemifrån och på så kort tid kan lära känna människor som stöttar på det sättet de gör, det är vad jag kallar trygghet. En står för maten, en står för goda råd och resten står för fantastiskt sällskap. Vad mer behöver man?
New York Snapshots – del 2
Här kommer då några fler höjdpunkter från min och Emmas vecka i New York. 
Så attans tusan god pasta med pilgrimsmusslor på en liten fantastiskt fransk restaurang där servitören hade största mysfarbrorfaktorn. 
Massor av tid i provrum på Fifth Avenue.
Lagom till Fashion Week har höstmodet, där svart och vitt (till min stora glädje) är de väsentliga färgerna, tagit över staden. Känns dock lite skumt att prova stickade tröjor när det är över 30 grader utomhus.
Lunch från det fantastiska lilla cafét Olive’s i Soho. Surdegsbaguette med grillad shiitake, soltorkade tomater, ruccola och ricottaost. Lovely!
Sista dagen fick vi se Manhattan från ett helt annat perspektiv, nämligen det från Brooklyn Bridge. Gå hela vägen och man kan även se Frihetsgudinnan runt hörnet.
French Toast Rolls
Förra veckan hittade jag på Pinterest ett festligt frukosttips som jag var tvungen att prova på, French Toast Rolls. Ett recept som börjar med att kavla bröd kan ju inte gå fel.
Ja, man tar alltså vanligt rostbröd eller dylikt (i skivor kan rekommenderas om man nu inte vill ge sig på att kavla ut en hel limpa), skär av kanterna och kavlar tills skivorna är ytterst tunna. Sedan lägger man valfri sylt (eller något annat om man hellre vill det, t.ex jordnötssmör, skivad frukt eller kanske ättiksgurka om man vill det) vid ena änden och rullar sedan ihop skivorna. Det blir som små rulltårtor.
Vid det här laget har man ju såklart redan förberett två saker. En skål med den vanliga french-toast-smeten, det vill säga mjölk och ägg, och en tallrik med socker och kanel. (Måste tillägga att jag är medveten om att detta måste vara en av de fulaste bilder jag någonsin tagit)
Doppa rullarna i äggsmeten (INTE i socker och kanelen) och stek i smör tills de har fått en vacker gyllenbrun färg (ursäkta klyschan).
Nu så får man rulla rullarna (hihi) i socker- och kanelblandningen.
Servera genast med valfria tillbehör såsom frukt och lönnsirap (om man nu valde att fylla rullarna med ättiksgurka bör man överväga andra tillbehör, samt överväga att ta en matlagningskurs.)
Knäckebröd!
Igår när jag var och handlade på Whole Foods (vilket är den bästa mataffären någonsin) upptäckte jag något fantastiskt! Jag har ju tidigare nämnt att USA faktiskt har insett storheten i svensk mat genom att bland annat ha Wasa Knäckebröd i nästan varje affär. Men när man är från Dalarna har man ju såklart en annan favorit på knäckebrödsfronten, och jag kan inte uttrycka i ord hur mycket jag har saknat Leksands Knäckebröd. Och så igår, inuti Whole Foods som jag har besökt så många gånger sedan jag anlände, insåg jag att där har Leksands Knäckebröd, med dalahäst och allt, gömt sig på en hylla hela tiden! Lite frustrerande men en sådan otrolig glädje. Jo jo, USA kan minsann överraska när man minst anar det.
The Daily Bread
I tisdags var det molnigt och regnigt på ett sådär lite tråkigt sätt, så på eftermiddagen tog jag med de små tjejerna till cafékedjan Le Pain Quotidien för att uppleva vädret på ett sådär lite mysigt sätt istället. Detta café är Frankrike-inspirerat (jaså?) och jättepretentiöst men samtidigt helt fantastiskt.
I högtalarna spelas fransk jazz a la 20-tal och även om man kommer dit bara för en espresso dukar de bordet åt en som att man ska beställa en nobelmiddag.
De säljer också sådana fina delikatesser som man helst vill att hela ens skafferi ska bestå av, inte minst för synens skull (då menar jag dekorativt, inte att de motverkar synfel). 
Ella beställde varm choklad och fick då en kopp varm mjölk och den sötaste lilla gräddsnipan med varm chokladsås som man då häller i mjölken och får den chokladsmak man vill ha. 
Tillsammans beställde vi in bröd, prosciutto och mozzarella som vi delade på. Brödet var bäst. Måste säga att de allt lyckas med att få in gästerna i stämningen då jag fick en väldig lust att höja mitt lillfinger när jag drack min cappuccino. Det får inte bli för ofta men ibland behöver man allt få vara lite pretentiös.
Good Food is a Global Thing
Dessa dagar när det bara har varit jag, Molly och Sophia hemma, har Molly passat på att göra mat som hon tycker om men som ingen annan i familjen riktigt uppskattar (vilket visar att hon är en bättre människa än jag då jag minsann inte skulle anpassat mig till någon annan och sagt att de kan äta kottar om de inte vill ha vad som serveras). Jag äter ju allting, så självklart var jag öppen för något nytt. Några fin fina och väldigt goda middagar har detta resulterat i.
Grillad lax med quinoa och bröd med himmelsk getost.
Kyckling- och pestopasta med grillade paprikor och sallad med vitlökskrutonger.
Och så lite efterrätt såklart! Nu är Joe hemma och vi går tillbaka till tråkiga middagar. Nejdå, jag skojar bara. Däremot sa Molly samma sak på fullaste allvar (vad var det nu jag sa om bättre människa..?)
So I Ordered French Toast
När det är sommarlov ska man sova länge, en filosofi som Sophia verkligen lever efter. Detta innebär ju också att det de flesta dagar blir brunch för hennes del istället för frukost. Dock är detta en vinn-vinn-situation då jag tycker det är mycket roligare att förbereda lite mer rejäla saker än bara flingor med mjölk.
Gårdagens brunchprojekt bestod av ugnsbakad French Toast med crumble-topping. Ett recept jag aldrig har provat förut och improviserade fram (säg inget till Sophia) så det kunde ju gå hur som helst. Till min egen förvåning blev det väldigt bra, så jag tänkte nu vara så snäll och dela med mig av detta recept till er.
Nu är det ju så att jag, precis som det mesta jag lagar (på gott och ont), höftade mått samt ingredienser i detta recept, så ursäkta alla otydligheter. Fast om ni nu sitter och snålar genom att leta recept på internet istället för att gå och köpa en riktigt kokbok, ja då får ni ta mig tusan skylla er själva.
Ingredienser:
- Ca. 5 skivor valfritt bröd. Jag använde mig av vanlig limpa.
- 4 ägg
- Ca. 1,5 dl mjölk blandat med 0.5 dl grädde
- 0,5 dl Strö- och Farinsocker
- Kanel
- Muskotnöt
Crumble:
- Mjukt Smör
- Mjöl
- 0.5 dl Farinsocker
- Lönnsirap alt. ljus sirap
- Kanel
Jag använde mig av en avlång sockerkaksform, som jag smorde in med smör och ställde åt sidan. Värm sedan ugnen till 175 grader.
Börja med att tärna brödet i kuber på ca 2 cm, och lägg i dessa formen. Blanda sedan ägg, mjölkblanding, socker samt kanel och riven muskot efter smak. Häll smeten över brödet i formen och låt stå ett tag. (Om man läser andra recept står det att detta ska helst ska stå i två timmar, men sådant trams har ju inte jag tid med.)
Förbered crumble-toppingen under tiden. Här har jag då inga mått överhuvudtaget då det beror helt på hur mycket och vilken smak man vill ha. Jag rekommenderar att ha mycket sirap då det blir en tydligare karamellsmak, och sedan en massa kanel på det. Men man gör som sagt hur man vill. Huvudsaken är att konsistensen blir som en smuldeg. Strö denna över innehållet i formen och skjutsa in i ugnen. Tillagningstid varierar men jag skulle säga minst 40 minuter.
Ta ut toasten ur ugnen (kan ju underlätta) och låt den svalna en aning innan servering. Om ni lyckad höfta lika bra som jag, då har ni något att se framemot. Om inte, gå då och köp den där kokboken.
Basically Their Cuisine is Really Intelligent, Elegant, Stylish. But don’t Try to Keep Up With the Swedish in Drinking BecauseThey are Hardcore.
Precis som i Sverige bestod maten på midsommarfirandet i söndags av en jättebuffé med massor av somrigt gott. Logistiken kring denna var då att alla gäster skulle bidra genom ett stort knytkalas, en plan jag blev väldigt glad åt.
Självklart kunde jag inte ge någon annan detta ytterst viktiga uppdrag (och det kanske är lite fel att kräva att mina sydafrikanska vänner ska veta vad som serveras under svensk midsommar) vilket resulterade i att jag stod för fem personers bidrag till denna buffé. Jag menar ju också att när man bjuder på mat får det aldrig vara för lite, och då jag inte hade någon aning om antalet människor på midsommarfirandet skulle vara 20 eller 200, fick det bli mycket av allt. Matprojekt när det är som bäst!
Bidraget till dessertbordet började med storbak i lördags av två sorters småkakor (våga nu inte nämna sju sorters kakor-principen! Två sorter räcker gott och väl)
Första degen blev till kolakakor.
En sort som hör till mina absoluta favoriter. Krispiga när man biter och sedan sega i munnen. Mums mums!
Och den andra var i form av en mördeg som blev till små söta syltkakor.
Som de sockergrisar de är, fick Molly, Ella och Sophia bli testpersoner. Att jag fick gömma kakorna så fort som möjligt i rädsla av att de skulle äta allihop tar jag som ett godkännande.
Med kakorna packade och klara, fick söndagsförmiddagen spenderas till matlagning där stackars Danielle fick vara min assistent (som man kan sätta på tråkiga saker a la skala potatis). Självfallet var köttbullar (med gräslök och dill) en av huvudrätterna.
Till detta gjorde jag en potatissallad med potatis (jaha?!), kapris, rödlök, äpple, gräslök, dill och dressing. Låter kanske mer som en fransk version, därav gräslöken.
Och sist men inte minst tillverkade jag en gubbröra med sill istället för ansjovis. Åh så gott det var och också den rätt som hade tydligast eftersmak av hemlängtan. Med alla rätter klara var det bara ner med allt i en picknickkorg och toppa med ett paket knäckebröd. Redo för midsommarbuffé!