Onsdag morgon begav vi oss söderut ner till Soho och hade frukost på välkända Balthazar Bakery.
Jättemysigt med massor av gott. Med en mandelcroissant och en iskaffe i handen gick vi bort från shoppingområdet mot det riktiga Lower East Side.
Där gjorde vi ett besök på the Tenement Museum som berättar om invandringen i detta område genom åren. Historier som inte direkt avspeglar ”the American dream”. 
Vi gick en guidad tur som hette Shop Life som handlade om de olika affärsverksamheter som invandrare har drivit i denna byggnad. Väldigt intressant och otroligt givande!
Efter detta besök begav jag och Ella oss till den västra sidan av södra Manhattan.
Där vi mitt på en gata fann en Hästens-butik! All reklam de hade när jag var liten för att sedan bara försvinna som från jordens yta. Aldrig hade jag väl kunnat gissa att jag skulle åter se detta märke igen på en gata i Soho. En sådan tillfällighet som är för konstig för att tänka på.
Mer Sverige blev det, men planerad sådan. På vår att-göra-lista fanns nämligen den kända svenska godisbutiken Sockerbit som går att finna på Christopher Street (där fick jag nästan till ett litet rim).
Och jag trodde att jag var i himmelen på Fika. Lösgodis så långt ögat kunde nå!
En rejäl påse blev det med ferraris, gelehallon, center, mariannekolor, polly och massor av annat gott. Inget lakrits. 
Idag hade vi bestämt oss för att hinna med en liten vilostund, så vi tog tunnelbanan tillbaka till Bryant Park. När vi gick genom parken såg vi några spela kubb. Fika, Hästens sängar, lösgodis, kubb… Jag börjar misstänka en svenskapokalyps i New York.
Jag kände att jag var tvungen att anpassa mig lite mer till den amerikanska kulturen (en ganska enkel uppgift då det inte finns så mycket att välja på). Vid middagstid klädde jag och Ella upp oss och gick till en amerikansk restaurang vid namn the Liberty. Jag beställde en hamburgare och sallad. Så enkelt men så gott.
Precis när vi hade betalat och skulle gå ut ur restaurangen blev det åskregn och blixtar. Som tur var fanns det en liten affär mittemot som vi sprang till. Jag tänkte att ”varför snåla på ett litet fult paraply när man kan skaffa ett rejält parasoll istället?” och köpte därför det största paraply jag kunde hitta. Ni ska veta att detta var en makalöst bra investering från min sida. Förutom regnskydd kan man också ha det som vandringsstav, vapen (man kan slåss med ena änden och spetsa med den andra) och om det blir översvämning av allt regn kan det bli en liten båt för två. 
Nu när vi var utrustade bestämde vi oss för en nattlig promenad på Midtowns gator. Vi gick upp till Times Square i jakt på efterrätt.
Times Square är ett sådant ställe som är tusen gånger häftigare när det är mörkt. Dock hittade vi inte någon efterrätt, varken där eller någon annanstans. Inte skulle man väl någonsin kunnat tro att det skulle vara så makalöst svårt att hitta en vettig efterrätt i New York en onsdagsnatt. Det trodde inte Molly (som hade haft middag med en kollega) heller. Efter det att hon mötte upp oss och vi förklarade vår desperata situation, tog det endast två minuter innan hon hade hittat en riktig finrestaurang och med sin charm övertalat personalen att servera oss efterrätt. 
En kopp te och en rejäl bit tiramisu blev en perfekt avrundning på en fin, händelserik och äventyrlig dag.
